Men hur blir man den perfekta människan, den alla är trevlig mot och glad att se? Samt lyssnar intresserat på?

Under dagen har jag känt mig genomskinlig. Osynlig. Anonym. Ointressant. Lite smått värdelös fick en del mig att känna. Är det jag som har för höga krav på hur jag förtjänar att bli behandlad? Eller bara min höga tilltro på mig själv?

Ett glas vin kanske förvandlar utropstecken av frågetecknen...

Idag är dagen här då han är med sina vänner på en riktigt broh-dag. Jag hade svårt att bestämma mig för vad jag skulle göra med all min lediga tid idag. Det blev en lång promenad i solljuset i sann Brommamamma anda. På vägen råkade det ligga ett kafé som av händelse hade en öppen uteservering i solskenet som serverade våfflor. Mycket fantastiskt lämpligt om ni frågar mig. På kafét fanns även en barnfamilj som bara fick det krypa under skinnet på mig. Ingen lust att reproducera mig. Haha barn och neurotiska mammor och långsamma pappor My God. 

Hemma fick jag äntligen ägna mig åt att plugga (som jag har längtat). Gav det några timmar och sedan infann sig tristess. Började till och med städa. 

Nu sitter jag här, några timmar senare, uppkrupen i soffhörnet med ett glas vin avverkat med tillhörande sushi och funderar på att lägga lite glass som ett lock i magen. 

Ja jag tror bestämt att jag saknar egentid, och skulle må bra av lite mer sådant. (Även om jag saknar min låssmeds starka armar)

Har ett I-landsproblem: ställer mobilen om sig själv eller måste jg göra det manuellt? Man vill ju gärna inte bli snuvad på den där extra timmen som man nu är så nära att få? Å nej, jag tror inte att lösningen är att någon skall ringa och väcka mig.. Känns inhumant. Mot barnen!

Well i värsta fall är väll jag 1 timme förtidig på jobbet!

Och i morgon komme sambon hem. Vilken lycka. Inte så det pirrar men ändå trevligt!

Bakade bullar i torsdags. Mums! Gräsänka hela helgen, å inte ens Bman att trösta mig med. Känns jätte ensamt. Jobbat idag, det var kul. Sprang 6 km idag. Det var sjukt peppande. Kollat på ladder 49 och bölat läppen av mig. Alldeles salt om kinderna nu. Sorgligt värre!

God natt dagboken!

1. Människor som envisas med att ha blinkande cykellampor ( både fram och bak ). På min tid hette det att det endast var utryckningsfordon som fick framföras med blinkande ljus. Och det ligger nått i det. För det är j-ligt irriterande och ett störningsmoment i min annars prickfria tillvaro ( skarvar sanningen lite ). Å tänk hur många stackare som faller ner till marken i ett krampande anfall. Å får skämma lorten av sig pga pinsamheten som uppstår, till följd av att "du" måste just ha ditt blinkande ljus på. Skämmes!

2. Och dagens största hat eller förvåning och irritation riktar jag till alla människor som går med hörlurar och pratar i telefon. Inte till de som man förr trodde gick och prata med sig själv ( ni vet ). Utan till de som faktiskt har ett headset men ändå envisas att hålla upp telefonen framför ansiktet och samtidigt prata i micen på headsetet. OMG! Ni får måla upp bilden själva om ni har svårt att relatera till mig. 

Tur jag har en het karl som värmer upp mellan lakanen innan jag kommer hem från nattjobb. 

Som nyblivna lägenhetsägare, eller skuldägare ( beror på om vi ser halvtomt eller halvfullt på det ). Lever vi ett halvrosa liv med fluffig soffletande tillvaro. Lövely. Känns också rätt i tiden att göra något vuxet. Både för mig och för oss. 

Vem vet vad som hände här näst?

Sålde Babsan idag. Jätte vemodigt. På ett vis skönt men på ett annat tungt. Min älsklingsbil, min drömbil. 

Ge mig styrka

En solig promenad genom STHLM senare och det var dags för att åka hem. Mannen min hade gjort baconinlindad kyckling med ost. Möms! Skönt att dela på bördan att laga mat. För det är nog ett evighetsgöra som bara är kul om det är för en större massa som det görs. 

Torsdagar är nog bästa TV dagen. Helt och hållet för att det är hela Sverige bakat. Woop Woop vad jag älskar det programmet. 

Tog en löprunda innan läggdags. Försökte mig på lite intervaller också. Kändes skönt. Fanns liksom lite mer att ge. Sänkte min min/km tid. Awsome. 

Det trista i kråkvalsen är att jag försöker göra nått åt det men att det inte händer nått. Eller gör nått, motionerar regelbundet.  Några tips? Tas tacksamt emot!

Men det var skönt och stupa i säng innan nattklubbarna stängde. Nu är det fokus och frukostladdning inför löpningen. Inte varje dag jag är sugen på att duscha innan jag ska ut och löpa! 

Ska tvinga i mig lite vatten, det är nog bra för mig. 

Har varit i fas med träningen denna vecka. Två löpturer, en spinning och en bosu. Känns som en bra blandning. Ska få träffa sjukgymnasten också och få tips på rörelser för att stärka bål och rygg. Toppen. 

Första uppgiften på AMBvubben inlämnad, först var det mest ångest och oro som nu har bubblat ut i ett lyckorus. Det är ju meningen att jag ska göra detta! Jag ska bli ambulanssyrra!

Sitter å lackar naglarna inför kvällens avdelningsfest. Hoppas på klackarna i taket och glada skratt. Ska lägga på topplacket nu så är allt klart!

Vi syns i marchallens skugga