andreamelord

Min plan, från allra första början, var att ge mig ut och springa i ottan. Typ när han denna där ger sig av till jobbet. Nu blev det inte så. Så när jag vaknade vid 10 tänkte jag "Nu är det dags" jag var lite taggad till att springa. Började byta om och hamnade framför tvn, så två timmar senare bar det av mot motionsspåret. Denna gång tänkte jag att jag måste öka att det är dags att avancera ifrån 35 minuter på 5 km. Sattsade och var i ett kick redan vid spåret. Men där händer det något. Springer nästan en kilometer på spåret och sen inträffar det. Tilt i huvudet. Stannar och börjar gå istället. Inte för att man kan stanna och vara i rörelse samtidigt, men ni förstår säkert! Och sen håller jag på så, går och springer 200 meter om vart annat. Kommer hem en timme senare, måttligt besviken på mig själv. Eller extremt. Egentligen har detta gjort att jag inte har lust med någonting. Just nu känns det bara nedåt.

Frammåt kvällen är det match, ÖSK-Djurgården. Och jag hoppas på tre friska poäng för min boys.

Helgen har varit god. That's it. Har varit lungt och skönt. Mys med MK. Ätit på resturang, eftersom jag ställde till med ett vad över minigolfen, men det var det värt. Vi goffade oss i lördags och klädde upp oss och begav oss till Rosalis. Hade dock ingen aning om att MK hade bestämt sig för att köra på "oskyldigt känslosåsig" :) Vi var barnvakt åt mina kusiner och showade med gitarrer och mikrofoner på högsta volym.

Visste ni att samerna har 45 ord för snö? Och att jag skiter i var och ett av dem - Mark Levengood

Applåd - Tack!