SPOTIFYA MEJ
Trosor på eller av? Det är frågan det
Fredag
Är nått visst i luften när man kan åka med soltaket öppet hela vägen till trosa. Love it.
Rastade Börje i den Brommanska skogarna. Utan att behöva ha jacka på. Love it.
Åkte sedan med mannen i mitt liv till Trosa. Love it.
Väl där blev det promenix med hunden.
Frammåt kvällen serverades det mat i from av frittes och fräsh salld. Love it.
Efter ett par glas vin så blev även mamma i familjen lite lurvig.
Lördag
Melodikrysset med svärmor.
Försök till att fixa med båt. Försöken las ner. Istället åkte vi och fiska.
Eller L fiska och jag njöt av solen och hade det allmänt bra.
Han försökte lära mig att kasta också. Lyckades dra med mig en gädda, även om han inte hugg.
När vi kom tillbaka till plaja del Tofsö bjöds det på köttbullsmackor.
Sedan en eftermiddag av lite slit och nyttogöra. Fint blev det.
Svärmor gjorde våfflor. Och vi åt tills det ploppa ut ur öronen.
Vila lite middag på det. Sedan basta.
Öl och vin och fördrink.
Småtugg i form av gottigotti.
Sedan säsongspremiär för grillning.
Skum dansk film för att runda av och sedan sova.
Tisdag
Nackdelen med Trosa är dem små äcklen.
Plockat bort två fästingar från Börje idag. Stackarn.
Måste fixa nått avstötande fästingmedel snarast.
Det var sol idag, tror jag...
Ännu en dag gick som jag inte lyckades någe bra med att vända på dygnet. Skitans.
Luncha med mor min idag. Trevligt värre. Tog mitt sunda förnuft till fånga och bakade lite. Blev nått nytt för min del som heter Woppies. Inte så svårt, lite trixigt och kletigt men det gick. Och de smaka inte fy skam.
Lyxade till det för B mannen och tog långkopplet och gick en promenad i solen så han riktigt kunde springa och lukta i den takt han ville. Träna lite inkallning och glada tillrop också. Lite nytta med nöje med andra ord.
Nu tvättas det och jag sitter och dreglar åt blåljuspersonalen på fyran. Nice.
Sen att min pojkvän surar och bitchar bara för att han har det stressigt är ju inte nått han kan lasta mig med.
TH
Apatiskt är mitt mellannamn.
Allt jag egentligen har koll på är att jag gick av mitt helgpass i måndags morse. Hade slutbedömning med en jätteduktig student. Något jag haft tur med och haft bara bra studenter. Underbart att handleda så kunniga människor. Var i vilket fall duktigt trött när jag klev av mitt pass. Somnade som en stock, vaknade när alarmet ringde, eller vaknade är fel att säga. Kalla det mer att gå upp och stänga av alarmet för att sedan gå och lägga sig igen, Kom väll till liv ur min koma frammåt fem sex på kvällen. Inte alls min plan. Detta kunde ju bara led till en sak. Att jag nu skulle vara vaken en natt till.
Här sitter jag iaf. Och har i detta nu nästan lyckats vända tillbaka. Förutom att klockan är halv ett på natten och jag inte riktigt känner hur tröttheten infinner sig så ser jag på situationen med hoppfulla ögon. Den senaste veckan har jag pratat med alla mina tvåmetare. C en snabbcheck hur familjen hade det. F berätta att han ska flytta tillbaka till köping. A delade med sig av bebislyckan. L bekräftade mest att han levde och frodades samt trivdes på jobbet.
Mitt i all denna pojklycka så kan jag inte låta bli att sakna min "inte helt hundra kille". Ibland kan jag känna att det är oceaner i mellan oss. Fasten jag vet att han bara är en timmes och cirkus 50 minuters bilresa öster ut. Och att det snart är helg och att jag då får träffa honom. Det är i dessa suckar av längtan som jag kan känna att det är idoti att inte flytta ihop, ren tortyr a la 2000-talet. Men what to do? Det är inte läge. Någon gång ska väll även jag lära mig av mina misstag.
TheEnd - TH!
Nytt mål.
Röven med egen postkod
I onsdags besöktes Erikslund i Västerås för lite adopternade av prylar och kläder. M och S gjorde mig sällskap. Billighetslunch med tvårätters på IKEA. Mumma både för själen och plånboken!
Hände en rolig grej som jag behöver berätta om. Jag inhandlade trosor på Vero Moda. Innan jag pröjsa för dem satt vi i väntrummet och vänt på S som prova plagg. Slet ut ett par ur sitt hölje för att inspektera sizen, ville ju inte köpa grisen i säcken licksom. Vi fick oss en chock iaf och tyckte alla tre att de såg väldigt stora ut. Efter lite resonerande fram och till baka hurvida jag skulle ta dem eller ett nummer mindre eller göra någon slags kombination frågade jag tjejen i kassan om ev plombering av två par. Dock kunde de inte så till tjänst med detta då de inte ägde någon plomberings apparat. Hur som haver köptes iaf de ursprunglia uppsättningen trosor. Väl idag så skulle jag premiär använda ett par av dessa gigantiska mamma trosor (enl oss). Och till min förvåning och asgarv så satt dem som en smäck. Tänk vilken skev självbild jag kunde ha som ens övervägde ett par mindre. Hade ju vart mycket obehagligt och skavt in på ställen jag inte velt att de skulle skära in. Detta troseri har nu iaf gett mig tankeställaren att det vore nog dags att röra på dököttet. Finns bara ingen motviation, inte ens efter troschoken...
overandout
