andreamelord

Varför ha en ansiktsbok om du inte vill visa vem du är?

Vem vill se en bild på din hund, dig som bebis eller dig och dina tjejkompisar?

Varför ha en facebook om du ändå ska ha den spärrad? Då kan du ju lika gärna umgås på riktigt med dina "riktiga" vänner!?

Och varför har facebook blivit en norm för vem du accepteras som och uppfattas som?

Är en facebookvän samma sak som att vara vänner på riktigt? Håller en facbookvän undan mitt hår när jag ska spy? Ser en facebook vän till att jag kommer hem ordentligt? Oroar den sig för när jag inte har hört av mig på ett bra tag?

Vaknde oförskämmt sent på dagen. Runt lunch. Eller då normala människor äter lunch åt vi frukost. Kan säga att det inte hade suttit fel med lite kebab eller pizza. Men yoghurt fick gå det med. Kollade även nu på lite film. Älskar verkligen film.

Tillfräschnining av materialet och sedan upp på stan för lite shopping. Då alla tre grisarna gick på sparlåga var det ingen effektiv shopping. Utan vi segade från ena affären till den andra. Fyllde på med kaffe så vi skulle pigga på oss. Och kaka, massor med kaka.

Vätsktekontrollen inför kvällen fixades på ett snyggt sätt. In på bolaget gled vi någon timme innan stängning. Möttes där av en massa törstiga Stockholmare som laddade på med cider, vin och öl inför kvällens äventyr. Det var köer som hetta duga. På nått märkligt vis lyckades jag ställa mig fören en massa andra folk. Medens PA och SS letade upp drickat. Vilket resulterade i att vi hamnade före en massa abstinensiga innevånare. När vi gick ut genom Sa:Pers portar hade bolaget förvandlats till utsläpp insläpp pga det stigande alkholbehovet i Stockholm.

Skumpade tillbaka till Gåshaga och förvandlade oss på en timme till heta babes. Själpte i oss två Asti Cinzanno under tiden. Vi hade ju en dejt på Barcelona.

Har nog aldrig haft det så trevligt. Vi smög i oss en fördrink i baren. Efteråt vankades det tapas. Å vad göttigött det var. Själpte i oss en kanna sangria på kuppen. Mätt och nöjda och belåtna tubade vi oss iväg till Engelen i Gamla Stan. Där dansade vi så svetten lackade. Tydligen var det till vissas belåtenhet då det bildades en ring med karlar runt oss. Det var allt ifrån korta västafrikaner till libanser med trenchcoat inomhus samt 45 plus svenskar med lite för mycket under skjortan. Men oj vad kul vi hade. Var helt underbar musik, trångt och drag. När fötterna sedan värkte för mycket blev det till å bege oss hemmåt.

Hade vi vetat vilken lång tid det skulle ta att komma hem hade vi nog börjat tidigare. Först missade vi tuben och fick vänta en 30 minuter på nästa. På den satt det en berusad man med klackringar och klackskor samt finbyxor och WCTjacka. I sitt knä hade han en högtalare kopplad till sin ipod. Ur den donade spanskfolkmusik. Några fulla lindingö kids väckte farbrorn och uppmuntrade honom och hans musik. Så han höjde. Min huvudvärk gillade inte detta. När vi skulle kliva av upptäckte han att han suttit på sitt fyllekäk samt sin kopp utspillda kaffe. Lyckat! Såklart skulle fyllot med samma buss som oss. Tanken på mat gjorde mig svinhungrig, så hungrig att jag mådde illa.

Var en hemsk busstur. Men lagom ute på halva Lidingö barkade bussen ihop, den lät som en sur mopped och orkade inte masa sig upp ur uppförsbacken. Ett snabbt beslut av den "rådiga" busschaauförrskvinnan ledde till att vi skeppades till bussgaraget vid AGA för att där byta till en fungerande buss. Lyckat. Nogånstans där ballade jag och PA ur. Skapade oss fantasier om hur dinosarier skulle komma och angripa oss, eller att en mördare skulle komma efter oss och att vi skulle få den brighta ideen att dela på oss. Samt att det går ju fortare att springa ifrån en mördare om vi tar av oss kläderna och springer i slow motion. Ha. Galet. Väl hemma var klockan runt 5.
Way past bedtime.

TheEnd!

Upp i ottan. Olikt mig att gå upp när klockan ringer, så även denna gång inget undantag. Snozade om i en halvtimme utan att ställa ett nytt alarm. Vaknade med ett ryck. Blev kallsvettig och nervös. Hastade in i duschen. Detaljer där ifrån behövs ej namnges.

Vid 0800 skulle bussen rulla ifrån Fredsgatan, så det var bäst att infinna sig där i tid. Det var jag och övriga teatersugna pensionärsdamer och shoppingsugna ungdommar. Det var en salig blandning. Till min lycka fick jag sitta själv på mitt tvåsäte. Till de andras olycka (oavsett sittplats) somnade jag och vaknade själv av att jag snarkade. Haha. Vilken stämning det måtte ha rådat på bussen innan jag vaknade upp och torkade bort dreglet från underläppen. Det är dock så att när en flicka är riktigt trött så kan hon inget annat göra än att sova.

I hopp om att få glida runt och titta på saker jag gillar i lugn och ro, blev det raka motsattsen. Jag hann inte mer än kliva av bussen så fick jag veta att det bara var till å vänta på de andra två töserna. Slog mig då hur mycket tåg och bussar det går ifrån centralen i Stockholm, likaså att de anländer. Vilken knytpunkt i det avlånga land vi kallar Sverige.

En snabb och god fika med PA när hon kom. Smaskens med chai! Vi slog slag i saken och bokade in oss på en fördrink på IceBar senare på kvällen. Där någonstans dök SS upp. Med "lätta" steg begav vi oss till Åhlens för att hägna in vårt bagage, någras väskor var ju tyngre än andras. I väntan på att det inte så uppstryda tanten skulle uppmärksamma oss och ge oss handräckning med att ta in våra väskor, uppmärksammade vi en annan person. Det var Agneta Sjödin som förtvivlat försökte förstå sig på hur en skulle göra för att lyckas betala in sig på toaletten. Hon verkade vara i akut behov av att gå, så i mitt sjuka huvud dök det upp ord som rännskita och inkontinens. Agneta lyckades till slut trassla sig förbi spärren och in på dass.

Planlöst driftande över Stockholms gator följde. Sedan bar det ut mot ropsten med t-banan för att där skutta över till Lidingöbanan och gunga längst ut på Lindigö, närmare bestämt Gåshaga. Inkvartering och tillfräschning av råmaterialet samt vätskekontroll. Under piffandet tittade vi på Sex and the City 1. PA påstod att jag skulle vara någon svensk version av Samatha, och jag som alltid trott att jag vara Carrie. Fyllde på depåerna med Asti och rödvin. Allt för att göra det lättare att gå i högklackat.

Banan och tuben åter till stan. På stadiga ben stövlade vi in på IceBar. Försågs med varsin poncho och tillhörande handskar. Slussades in i -5 grader där det väntade valfri vodkadrink. Inget ställe du besöker två gånger, men tycker definitivt att du om du är i Stockholm ska göra ett besök på IceBar i NordicSeasHotellFoaje. Do IT!

Mötte upp jobbarkompisar till PA och begav oss till Gallaways en pub belägen i närheten av Stureplan. Fyllde på med lite tilltugg och öl. Namnamnam. Här någonstans tappade några av oss geisten och började fantisera om Ben&Jerrys och film i soffan. Trotts dalande intresse letade vi efter rätt kö att stå i. För sammanfattningsvis utav mig är det vad stockholmsuteliv går ut på: att stå i kö.

Äventyret slutade på Fasching brevid casinot. Här någonstans började alkholen gå ur kroppen och värken i fötterna började kännas av. Roade oss en stund med mannen som sålde korv inne på sleven (7-eleven) innan vi återgick till Gåshaga. Buss är inte lika roligt att åka när jag inte vet vart jag är någonstans.

Till vår lycka var det TrueBlood repris på tvn och gick gottade oss i lite sex och blodsugeri innan vi somnande.
TheEnd!

Efter att ha kissat på en liten sticka på jobbet kom jag fram till att jag med väldigt liten sannolikhet har uvi. Därför beger sig lilla jag till apoteket idag för utforska en jungel av svampmedel. Kan bli intressant..

Har jobbat 5:6 pass på jobbet. Laddar och taggar inför det 6:e inatt. Kommer gå galant. Det är ju så roligt att jobba. Kanske ligger nått i det L.K sa i helgen, att det behövs skrivas en psykremiss på någon som gillar att jobba där.

Happ, imorgon ska jag och mina syskon flyga lite. Kan bli spännande. 48 timmar jetsetliv i London väntar.

:)

seuppsåskanskevisyns!