andreamelord

Har dagen till ära gått ALERT utbildning. Som förenklat är omhändertagande av akut sjuk patient på sjukhuset. Tänkte därför ägna dagens inlägg till att ge er en snabbrepitition i detta ämne. 

A - Airways
På svenska blir detta Luftvägarna. Detta är första steget och det som, om det är ett hinder, är mest livshotande. Det du ska göra är att lyssna efter andningsljud, kontrollera ifall det är nått i mun, svalg eller i halsen. Om ja, ta då för gud skull ut det! Har patienten snarkande andning är det ett tecken på att tungan fallit back i svalget och täpper till luftvägen. Vissa fruar upplever även detta fenom hos sina respektive, men då är det bara att ge en stark knuff i sidan så rullar de över (förhoppningsvis) på sidan. Men vid en medvetslös patient kan det vara bra att göra ett hak/käklyft. Då tar du ett grepp om käklinjen och skjuter den rakt uppåt så patienten får ett underbett. Du hör när du gör rätt för då försvinner det snarkande ljudet (om inte patient slutat andas helt dvs). Om du har tillgång till en svalgtub (hårt plastföremål som ska hålla undan tungan), trä då för guds skull in det i munnen. Men endast på den medvetslöse patienten. Koppla på 15 liter syrgas på en andningsmask med tillhörande reservoar (plastpåse för maximal syrgasinadning). Ev om patienten inte orkar dra andetagen själv så assistera med att blåsa in luft, med munnen eller med Rubens blåsa (sån de alltid använder sig av på Cityakuten).

B - Breathing
Detta är då (In)Andningen. Det vill säga om patienten nu har fri luftväg, får den i sig nått syre? Det hänger i hopp med om patienten orkar dra egna andetag också. Här kan vi mäta syremättanden i blodet för att försäkra oss om att hjärnan får tillräckligt med syre. Om icke så kommer patienten drabbas av syrebrist och hjärnskador även om denne vaknar upp så småning om. I detta steg lyssnar vi på lungorna, med ett stetoskop (återfinns också i Cityakuten). En lungauskulation som det heter skulle kunna ge oss svar på om patienten har vätska i lungorna eller om den inte andas med bägge lungorna. Vi kollar därför även på om patienten drar korta eller magdjupa andetag, om denne andas med båda sidorna. Räkna även hur många andetag patienten tar på en minut. Har patienten en snabba andning och är medvetslös kan det vara ett tecken på att denne kompenserar för att cirkulationen inte räcker till.

C - Cirkulation
Är detsamma på svenska som på engelska. Nu är man ute efter att fastställa hur kroppens Cirkulation beter sig. Vi mäter blodtrycket, som ger oss ett systoliskt (övertryck/ hjärtats pumpförmågan) och ett diastoliskt värde (undertryck/hjärtats viloförmåga). Så om man har ett högt diastoliskt värde (viloläge) får ju inte hjärtat någon vila. Därför är det farligt att gå runt med ett förhöjt diastoliskt tryck ( > 90), för det tröttar ut hjärtat. Ett lågt systoliskt värde (pumpförmåga) tyder på att det inte finns nått att pumpa runt/att hjärtat inte orkar pumpa/att motståndet i blodkärlen är dåligt. Vanligt med ett för lågt blodtryck om patienten har sepsis (blodförgiftning), blöder invärtes eller är uttorkad. För att häva ett lågt tryck ger man inom sjukvården vätska in i blodet via en PVK (perifier venkateter/infart/nål i armen). Hemma så kan man äta lite mera salt och se till att dricka mera vätska (ej kaffe/alkohol då det är uttorkande). Vi mäter även pulsen, den som man kan ta på handleden strax under tummen eller på halsen under käkbenet. Har patienten puls på handleden är det bra, har den dock bara puls på halsen är det fara och fä och behöver hjälp av proffs omedelbums (helst ambulans 918 eller 915)! Man kan även mäta den kapillära (de minsta kärlen, där blodet byter håll) återfyllanden, detta gör man genom att trycka på ovansidan nageln och mäter hur lång tid det tar innan den återfår sin ursprungsfärg. Tar det mer än 2 sekunder är det ett tecken på att patienten inte mår så bra cirkulatoriskt. På detta steg är det praktiskt att ta lite blodprover (för det kommer doktorn ändå att villa ha svar på sen när de nu har masat sig in i bilden). Om patienten är varm är ju en temp inte så dum att ta. Helst ska det ju vara i arslet, men om man nu inte har tillgång till vare sig arsel eller arseltermometer så duger örat bra.

D - Disability
För detta steg finns inget bra svenska ord. Utan det handlar om ifall patienten har några Brister i sitt tillstånd. Om nått avviker ifrån det "normala". Här lyser man med ficklampa i ögonen och ser hur ögonen reagerar (detta gör bara läkarna på Cityakuten men i sverige gör även sköterskorna det). Det vi tittar efter är och se att pupillen drar ihop sig när det kommer ljus, samt att pupillerna reagerar likadant samt är lika stora och jämna. Vi noterar även vakenshetsgraden på patienten. Här kan man använda sig av olika skalor. AVPU fick vi lära oss idag.

A- Awake, vaken och pratar
V- Voice, reagerar på min röst
P- Pain, avvärjer sig ifall jag gnuggar denne i bröstet eller trycker bakom örsnibben
U- Unresponsive, patienten regarera inte och är medvetslös och okontaktbar

Det viktigaste att kontrollera i alla fall, och speciellt vid medvetandesänkta patienten är ett blodsocker. Ett snabbt stick i fingret ger oss svar på sockernivån i blodet. Något som alla diabetiker kontrollerar nästan dagligen. Ett lågt blodsocker leder till aggresivitet (har vi inte alla upplevt det?), slöhet, okontaktbar, kramper, kallsvettig.

E - Exposure
Är patienten Utsatt för nått som gör att den beter sig, eller har insjuknat. Vi lyfter på täcket och förvandlar patienten till en blottare. Inte riktigt så illa. Men man kikar på huden och övrig vävnad om det syns några blödningar eller skärsår eller dylikt.

Förutom att traggla ABCDE hela dagen konstaterade jag att sjukvården är överöst av förkortningar för diverse ting. Det är ssk, usk, dr/min, MEWS, MIG mm.
Var jag inte taggad på att rädda liv innan så är jag definitivt det nu.

Amen

Dagens låt Radioactive . Kings of Leon