Nej kanske inte...
Jag erkänner här med att jag är dålig på att fråga om hjälp.
Det är många faktorer som leder fram till detta. Dels är jag för stolt och vill bevisa att jag kan och duger. Något som känns viktigt för mig. Att bevisa för mina medarbetare att jag minsan är lika bra som dem. Därför kanske det tar lite hårdare på mig när jag inte kan sätta en infart t.ex. Något som är väldigt banalt och något som vi alla kan misslyckas med. För er som läser det är inget konstigt att misslyckas med detta, då ni förmodligen inte ens har satt en i hela erat liv. Men för mig som har förväntningar på mig som är utöver denna värld, då tar det emot när jag ser kärlet brista.
Sen är jag så sjukt rädd för ett nej. Konflikter är inget för mig. Det är nått som har förföljt mig genom hela livet. Ifall man har frågat en person om hjälp eller om en tjänst och denne har sagt nej, har det knytit sig i magen (och inte på det bra sättet). Det är som att någon lastar flera kilon med sten över mig. Jag är sån som person att jag ställer upp för alla runt omkring mig, om jag inte kan göra nått själv hjälper jag till att hitta någon som kan det. Det är iaf bilden jag har av mig själv.
Därför gjrode det mig så ont när jag gjorde allt jag skulle och lite till för att bevisa att jag kan mitt jobb ikväll. Och sen står mina arbetskamrater och muttrar för att de inte har någon journal att skriva inte kontroller i.. Jag hade prioriterat ner det på min lista. Men tydligen var det högst på deras lista. Vid överrapporteringen brast det och jag börja grina. Men fyra arbetsdagar i ryggen, tre dagar och en kväll, fanns inte mycket till stål i denna superwoman.
Nu har jag tryckt i mig två ägg, pratat av mig till MK och satt på Navy CIS. Nu ska nog den här kvällen ordna upp sig också!
Amen
Det är många faktorer som leder fram till detta. Dels är jag för stolt och vill bevisa att jag kan och duger. Något som känns viktigt för mig. Att bevisa för mina medarbetare att jag minsan är lika bra som dem. Därför kanske det tar lite hårdare på mig när jag inte kan sätta en infart t.ex. Något som är väldigt banalt och något som vi alla kan misslyckas med. För er som läser det är inget konstigt att misslyckas med detta, då ni förmodligen inte ens har satt en i hela erat liv. Men för mig som har förväntningar på mig som är utöver denna värld, då tar det emot när jag ser kärlet brista.
Sen är jag så sjukt rädd för ett nej. Konflikter är inget för mig. Det är nått som har förföljt mig genom hela livet. Ifall man har frågat en person om hjälp eller om en tjänst och denne har sagt nej, har det knytit sig i magen (och inte på det bra sättet). Det är som att någon lastar flera kilon med sten över mig. Jag är sån som person att jag ställer upp för alla runt omkring mig, om jag inte kan göra nått själv hjälper jag till att hitta någon som kan det. Det är iaf bilden jag har av mig själv.
Därför gjrode det mig så ont när jag gjorde allt jag skulle och lite till för att bevisa att jag kan mitt jobb ikväll. Och sen står mina arbetskamrater och muttrar för att de inte har någon journal att skriva inte kontroller i.. Jag hade prioriterat ner det på min lista. Men tydligen var det högst på deras lista. Vid överrapporteringen brast det och jag börja grina. Men fyra arbetsdagar i ryggen, tre dagar och en kväll, fanns inte mycket till stål i denna superwoman.
Nu har jag tryckt i mig två ägg, pratat av mig till MK och satt på Navy CIS. Nu ska nog den här kvällen ordna upp sig också!
Amen
Kommentarer
Trackback
