Inspiration

Känner att det inte funnits någon inspiration i min omgivning på sistonde. Inte varit något som jag känt att jag behövt ventilera.

Fredag blev lyckad. Vaknade tidigt, hämtade min tvätt och pulade med den ett tag, gick sedan till gymmet och brände några kalorier och byggde muskler. Blev sedan bjuden på jätte god jordnötskyckling hemma hos E. Blev en tripp till JC efter maten och investerade tid och och pengar i ett par nya jeans. Har lite lätt ångest över priset. Men jag gjorde överslagsräkning och tänkte hur länge sen det var jag köpte jeans och hur många jag skulle kunna ha hunnit köpt fram tills idag. Jag var alltså värd dem. Min present till mig. Hem för att vara barnvakt åt S och P. Haha. Blev till att byta bajsblöja på en gång. Fixade i ordning käk och mös med trevligt folk hemma hos mig. Så himla mysigt. Och som efterrätt blev det bio. En riktigt mumsbit. Han är så snygg. Gerrard Butler, mums, eller delish. Han är så...perdy :) Filmen var ok, inte så mycket mer eller något märkvärdigt. Häng på Pitchers som eskalerade i Björnstugan. Vidare för födointag på McDonken. Jummie.

Lördag blev en softis dag till en början fast ändå inte! Hade en massa att stå i. Det blev dock lyckat. Och frammåt kvällen blev det mys med god mat och efterätt och sen massage. Känns som att massage har varit helgens genomgående tema. Inte mig emot. Under kvällen dök det upp ett samtalsämne. Behöver männen bröstvårtor? Det är än ett mysterium, och nu i efterhand funderar jag även på vilket syfte tånaglarna är till för? Skydd, vad är det för nått som skyddar de övriga 95% av foten? För det gör i 9 av 10 fall lika ont att få en målarburk på fotens om det gör på yttre delen av tårna. Ha. Men bröstvårtor och i vilken ordning könen utvecklas vad temat på slutat av kvällen. Intressant och det ger absolut ingenting. Mer än huvudbry och ett samtalsämna för nästa fest.

Jag har kommit till insikt med något hemskt. Jag har alltid haft inställning att jag är ett kap. Jag är söt som socker och en jäklen med bakelser och sånt tjoffs (innehållande socker). Men idag insåg jag att jag inte är nått kap. En hemsk upplevelse. Hade gärna fått vara så att jag är oumbärlig och bäst. Vill inget hellre än att vara alla till lags. Finnas där för familj, vänner och kärleken. Problemet är att jag inte ingår i den logaritmen. Jag tas inte om hand, men behöver jag något annat? Jag finner tillfredställelse i att finnas där för andra och göra dem nöjda. Är inte det bästa tänkbara. Jag nöjd alla andra nöjda? Jag ska i fortsättninge chilla lite. Men samtidigt bibehålla en dos av mig. Watch med soon...

Applåd-Tack! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0