För att citera min syster. Kan det aldrig få vara bra?

Förra veckan var bland de mest psykiskt tunga veckorna i mitt liv hitintills. Kändes som om allt hände på en och samma gång då. Många runt omkring mig som jag kände behövde mitt stöd. Och mitt i allt står jag och faller med det. Jag är inte tillräckligt stark för att rädda alla, det lärde jag mig förra veckan. Samt att det alltid finns någon som har det värre. Haitit kommer inom den närmsta framtiden ha det värst av alla. Punkt.

Nu i dagarna har jag försökt läsa om gamla sjukdomar eller om sjukdomar för gamla. Det var nått sånt iaf. Intressant, fick dock lite panik med tanken på att jag en dag kommer vara gammal. Och i många av styckena var 25 års ålder någon slags slutstation för ungdom och livet och början på utförsbacken. Deprimerande.

Gjorde ett lyft idag. Unnade mig något. Det var fantastiskt. Gick iväg och klippte mig hos en frisör. Det var bland det skönaste. Se det slitna falla till marken. Underbart!


Före                  Efter

Såja, fyra matlådor lagade. Lax-Räk-Chili röra med Ris. I feel nöjd.
Dags att krypa ner i sängen och värma upp mellan lakarna innan mannen kommer hem.

Vi syns i marshallens skugga!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Gud va fint de blev me håret !!! =) SNyggo !! saknar dig !! ska vi träna nåt nästa vecka??

pusss

2010-01-28 @ 08:54:20
Postat av: Sara

Snyggt =D

2010-01-28 @ 13:14:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0