andreamelord

Ibland är de så himla skönt med tystnad. Lugn och ro. Bara jag och tomheten runt omkring mig. En helig stillhet. Ikväll är jag gräsänkling eftersom MK och Mysen ska ha kvalitetstid aka tjejkväll. Gå på new moon och gosa i biomörkret.

I skolan idag hade vi en obligatorisk heldag. Kan inte komma ihåg senaste jag hade en sådan. Underbar känsla. Not. Vi trodde att det skulle bli en låååååång dag. Förmiddagen gick fort då vi mest satt och tjit chattade. Trevligt med umgänge på skoltid. Fika och mat och en låååååång lunch. Eftermiddag innehöll gästföreläsare ifrån socialstryelsen. Vad som såg ut som tre beiga gubbar visade sig vara tre fyndiga och roliga män med torra skämt. Som gick hem. Och med snudd på stående ovationer vid avslutad föreläsning.

Föreläsning handlade om hur fel uppstår inom vården och hur de rättas till och uppmärksammas. Det fick mig att tänka på det som hände pappa. Att söka sig till primärvården för hjälp med en rygg som gör en handligsförlamad och bli mött av "Du är bara lite klen", ger en annan ett par tankeställare. Att sedan fortsättningsvis inte mötas med den hjälp som behövs utan få gå hos sjukgymnast för att träna upp sig. Något som är omöjligt för att det gör så ont. Kommer ihåg tiden då pappa gled in i bilen som en annan kunglighet. Typ. Att söka sig till sjukhuset under jul och nyårshelgerna för att han inte stod ut med det längre. En familj i tårar och utan svar. Och där någonstans, långt inne i op vc korridorrer sitter en läkare som borde få mer än en smäll på fingrarna. Ilska....

Vi syns i marschallens skugga!