andreamelord

Var och gästspelade igår kväll på jobbet.
Så här i efterhand så var det helt ok.
Annars känndes det inte så hett att dra ifrån Bysala för ett 8 timmars inhopp på jobbet.

Tror att det var delvis vad jag behövde, Bysala alltså.
Att få träffa mina pojkar och Vicksan.
Att få garva och flumma lite i goda vänners sällskap.
Saknar dem redan. Känns som om det kommer dröja tills man får träffa dem igen.

Jobbet då. Gjorde väll ingen jätteinsatts.
Gled runt som flygare och gjorde punktinsattser.
Plocka lite här, plocka lite där.
Men från början var jag aningen frustrerad.
Då det känns ohållbart för det mesta på jobbet.
Och ingen av våra chefer lyssnar på oss eller hjälper oss lösa problemen.
Eftersom de inte är dem som behöver vara där på helgen ser dem inte det som vi gör.
Vi är för få på mängden patienter, och svårighetsgrad på patienterna.
Och det där med för få, får Ej förväxlas med outbildade. För det tycker jag inte att vi är.
Även om det för det mesta är negativa åsikter om all denna nyutbildade personal.
Så anser jag inte att vi som är nya är outbildade.
Vi har ju tre år i ryggen precis som de också hade från början.

Som en parantes så har jag ont i halsen. Känns som den där sågen man får se i strepsilsreklamen.
Skulle ha ringt till vårdcentralen. Men det blev inte så. Snozade istället.
Sen har jag suttit barnis till lilljäntan hela em och kvällen. Och det är inte mig emot :)