Lukten av två som låtsas

Fy va gräsligt opepp jag är på allt. Hade verkligen ingen lust att gå upp ur sängen i morse. Därför gick jag bara upp och pinka för att sedan plocka med mig dagstidningen ner under täcket. Och där låg jag och förhandla med mig själv. Strök båda dusch och frukost för att kunna få stanna kvar under det uppvärmda duntäcket. Till slut återstod bara jobbet, och det kändes inte som att det var något som var upp till mig att förhandla om. Det är ingen vidare motivationshöjare med oplogade cykelbanor och ostimulerande möten mellan bostade och sjukhuset. Hade ju kunnat varit trevligt med iaf ett leende. Men det skiter vi i dag och spar till ett annat tillfället eller inte alls...

Jobbet har dock gått jätte bra. Det har varit alldelles lagom tempo. Har kunnat hjälpa till i omvårdnaden tillsammans med undersköterskan vilket känndes jätte bra och nyttigt för oss båda. Att jag fick visa vad jag gick för och samtidigt få lära känna hur hon jobbar. Jaja, det där är så där invecklat "psykologiskt arbetsmiljötjaffs" och inget som intresserar utomstående.

Inser att det är något som fattas i min frys. Mina två favorit pojkar. Det är ju hemskt att jag inte sett till att jag har Ben&Jerrys hemma. Herre min skapare. Det kan ju trots allt komma dagar som känns lite grå och dassiga och då kan ju en liten date med dessa två herrar sprida ett helt annat ljus över situationen. För sen igår så känner jag mig så himla bitter. Jag begriper inte att något så banalt har fått ett sånt grepp om mitt humör. Borde kanske kolla kalendern om det är dags för spontanblödning i en vecka, det kan ju också förklara mitt suicudala humör.

Bryt ihop och kom igen, det sa en arbetskamrat. Undra hur länge jag måste bryta ihop innan min kropp ställer om sig på att komma igen. Undra om bag in box har nått med det att göra? Måste forska lite i ämnet känner jag. Borde kanske bli proffessor i bag in box kunskap, med syftet att åskådlgöra vilka effekter det har på det mänslika sinnet på män såväl som kvinnor!

Som om 10 kampsportshundar tuggat taktfast på min halspulsåder


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0