Tisdag 29/3

Det är konstigt hur fort tiden går. Om bara några dagar är det april. April är ju vår. Det är samma sak som säsongens första glass, utomhus det vill säga. För glass har det ju smekts en och annan vill jag lova. Vår brukar för de flesta, och så även för mig, betyda förändring. Jag har redan blivit sugen på att göra om mitt kök. Fantiserar om att tvätta fönster och byta till nya gardiner i mina två rum. Hur sjukt är inte det? Vem i sina sinnes fulla bruk vill tvätta fönster? Annat vore ju om jag hade fantiserat om en snygg hunk i arbetsbyxor (endast iklädd dessa) ståendes på tå för att tvätta mina fönster. Hm... Ska nog tänka om min fantasi...

Imorgon börjar jag jobba natt, har lite blandade känslor inför det. Känns bra att veta att jag bidragit med en postivit känsla till vissa av mina arbetskamrater, så till den grad att de blir ledsna när jag byter ner till natten. Hm. Jag har börjat min väg mot att vara oumbärlig!

Blev medlurad på bio. Då det hade varit fara för min hälsa att sitta inne och med inget mer att göra än att grubbla på vad som är och inte är. Eller hur det nu egentligen är. Skulle ju som sagt inte grubbla så vi släpper det. Var ju på bio dårå. Eftersom jag och slatten har kommit fram till att det är en massa bra filmer just nu som vi skulle vilja se så är det väll bara att börja avverka dem. Ikväll blev det "Hur många lingon finns det i värden" som fick stå för underhållningen. Och som vi skrattade, kan verkligen rekommendera den till er som behöver er ett gott skratt, eller bara få känna lite känslor svalla. Tror jag och den ensamstående tvåbarnsmamman brevid mig hade en tyst övernskommelse om att vi fick böla så tårarna rann ner för bröstet. Blev verkligen beröd på flera emotionella plan. Det är en höjdarfilm som ni bör se, dock är det inte nödvändigt att gå på bio. Då själva biografen är ett inlägg för sig. För det första var det 15 minuter reklam. Sedan blev det bara tyst. Efter flera minuters pinsam tystnad rullade det igång, då var fortfarande lyset i biografen tänt och stämningen förtogs lite. Det var först efter ett par minuter eller dyl som någon fimpade lyset och stämningen kom till sin rätt. Sedan att det av någon underlig anledning alltid ska vara svinkallt i biosalonger förbryllar mig. Kanske borde skriva ett brev till SF om detta...

Visynsimarshallensskugga-Amen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0