London i år igen
Jag vet inte om det kan bli tråkigt. Kan nog tänka mig att besöka London varje år. Det finns ju definitivt nya gator att se: varje dag och varje timme under sin vistelse. I år blev det en hel del promenderande. Några nyheter men samtidigt några beprövade godingar.
Fredag
Uppställning på Vena för att åka mot människorbyn med mellanlandning i gurkstaden. Navi som jag är sov jag till 13 på dygnet, efter att ha stämplat ut från fabriken 07.30 och efter det avnjutit en frukostbuffe på Java med nursiepursis. Totalt sliten och halvt vaken anlände jag till chateua vena där det var febril aktivittet på att sy dit de sista detaljerna och diverse trasiga plagg. Inte riktigt den synen jag hade förväntat mig 30 min innan avfärd. På väg in i bilen kommer såklart morfäräldrarna, inte på något planerat långbesök men det känndes ändock lite jobbigt att knappt få tiden att hälsa på dem. I ilfart till Västerås för att kvällsäta med lillstrumpa. Blev Kajen och värsta bautasalladerna serverandes i krukor. Vajjert. Somnade som en stock efter det. Och vaknade inte fören på Arlanda, där vi snurrade runt i letan på hotel. Väl vid incheckningen fick vi den "tråkiga nyheten" att vi behövde bli uppgraderade till ett rum med buissnes class. Å så tråkigt. Blev helt plötsligt stressigt, för nu måste vi ju hinna gå runt i våra tillfälligt lånade badrockar med tillhörande relaxtofflor. Flott!. Och alla gratisfilmer som vi var tvugna att averka också. Det är mycket nu. Så vi bestämde oss för att en drink på det hela så blir allt bra.
Tidigt i säng blev det också eftersom klockan skulle klämta 04.45 nästkommande morgon. Jippie.
Lördag
Hotellfrukost FTW. Det är så här det känns att vara lycklig. Skulle kunna bo på hotell hela livet kändes det som. Det enda som tar ner det hela var det lite väl övertaggade nygiftna paret på smekmånad iförda lika dana joggingdressar. Där maken tyckte det var en förträfflig ide att fota allt på frukost buffen samt sin fru görandes löjliga poser a la TV-shop.
Planet var lite mindre än jag hoppats på, men det var så trevligt trots det så det får allt 4 flygplanstolar utav 5 möjliga. Serverades frukost lite spontant, så det blev en secon breakfast och det hade inte mitt blodsocker något emot som ju gick på högvarv pga adrenalinförbränning som spontant pågick på 10 000 meters höjd. Efter att ha somnat och vaknat omvartannat i diverse opassande poser värkte ryggen värre än någonsin. Då vill jag lova att det var extra härligt att se Londons tegelfärgade kåkar. Mitt i stan landande vi dessutom. I gången påväg från gaten till bagagebanden kändes det som om vi gick hela vägen in till London. Vi hade ju iaf en person framför oss att roa sig åt. Personen var där med sin make. Hon hade av någon anledning kryckor, inget gips så jag misstänker en stukning eller ev höll hon på med rehabilitering efter något värre. Hur som haver hoppade på kryckor och till dessa hade hon valt ett par beiga klackskor. Kanske inte mitt val om jag ska till London och måste släpa med kryckorna... Hon kmom själv på den briljanta iden när vi närmade oss banden, " Jag kanske skulle ha tagit ett par gympaskor"...JA lilla GUMMAN det kanske du skulle ha gjort...
London var sig likt. Tunnelbana och en massa mänsk. Härligt. Lyckades få i oss mat och bli av med väskorna.
Hotellet vi valt låg lite utanför centrumkärnan men i direktförbindelse med Oxford street så vi var nöjda. Tanten före oss i kön vid incheckningen var nog i slutändan mest missnöjd med livet men tog ut sitt missnöje över hotellet och den stackars receptionisten. Dessutom på engelska a la Ola-Conny & Morgan. Brevid den vad vi tror italienska donna stod hennes kuvade mario liknande man. Hysteriskt roligt. Nog för att hotellet hade bilder med massa coolt blått ledljus inne i badrummen så var jag mycket nöjd med att få sträcka ut mig i en tillrääckligt lång och tillräckligt mjuk säng. Himmel.
Efter en powernap blev det fiesta de la recistans, vi skulle på musikal. Pimpade upp och vässade råmaterialet för att bege oss till totten hamn court road och We Will Rock You. I stort behov av föda desperat åt vi på McDonken iförda klackar och klänningar med tillhörande strumpbyxor. Och musikal var ju läckert, där iaf. Väl inne kunde det handlas allt ifrån biotilltugg (popcorn och annat snask), öl och pimms till glass. Så himla på passat och upp-pimpat. Och vilken musikal, skrattade och sjung med om vart annat. Rekommenderas starkt.
Söndag
Frukosten som fanns tillgänglig var mer än ok enl mig. Visst lite halvlojt upplagt men vaddå, det fanns yoghurt och flingor/musli, bröd och croissant med marmelad/korv/ost, ägg samt the/juise/kaffe. Det är mer än vad jag äter hemma, så jag ska inte klaga. Gick inte hungrig från frukosten direkt. Halvslöa och trubbade begav vi oss till westminister och gick längs themsen. Kikade inte på lite gratisutsällningar längs ån och diverse annat turistigt som boken rekommenderade. Åt för min del för första gången riktig engelsk husman. Mumma! Tittade in på ett vinmuseum och beundrade flaskor både högt och lågt. Blev lite törstiga och tog första bästa buss in till stan och satte oss på en liten mysig vinkällare i närheten av Leicester square. Kan ju säga att vi i princip stod utanför den och var beredda på att fråga första bästa britt om var den låg "då vi för våra liv inte kunde hitta den någonstans längs gatan". Ibland kanske man är lite väl närsynt. Trevligt var det allt. Och gott. Nått spanskt rose och en burk med oliver. Jummie. Kvällsmat blev medköpt macka och efterrätt på hotellet. Passar vårat leverne perfekt.
Måndag
Lika med shooping dag. Blev både oxford street med sitt primemark och evans, men också en tripp ut till camden. Så himla rart. Hittade det hitintills läckraste Yo!sushi vi varit på. Och tro mig, var har varit på en del. Jättefräscha lokaler med jättegod mat. Färglatt så det heter duga och personal som var hur trevlig som helst. Fick veta att ordinarie kock hade kolapsat på morgonen och att de låg lite efter i förberedelserna och produktionen. Men det var inget som vi varken märkt nått av eller led av. Så himla kul man kan ha med mat på ett löpband. En flaska One Three Hill på det också, för det är tradition, så var dagen gjord.
Tisdag
Lika med hemresa. Fick äran att kliva upp tidigt den dagen också. Inte för att det är något fel med det, bara lite ovan. Skulle ju poleras på det yttre samt packas. Vi var ju tvugna att göra något riktigt turistigt också så vi bestämde oss för att hoppa med en guidad tur. Men inte vilken guidad tur som helst utan vi valde ju så klart det med mest färglada bilar. Och inte vilka bilar som helst utan amfibiebilar a la landstigningen i Normandie. Är ni i London åk med Ducktours as nice. Kan ju ha med att göra att vi hade den mest skämtsamma britt jag någonsin stött på, inga kvastar i arslet där inte. Humor om allt och hela tiden. Jag och mammi skratta så vi grät. Kändes som vi var dem enda som förstod skämten. Kan ju ha med att göra att övriga resenärer bestod av två holländare, två ryssar, en dansk familj men även 4 stycket Londonbor. Galet att åka turistattraktion i sin egen stad. Fast i efterhand kan jag tycka att det måste ha varit värt för dem. Halv stressade tog vi oss ut till flygplatsen, och väl där fick vi vänta på att ens lämna ifrån väskorna. Tji fick vi. Men det var en soft flygplats, mycket slipsnissar och kvinnor. Och dem serverade vin på insidan. Me like. Planet på väg hem serverade även dem vin så det stod härliga till. Passade min nerver perfekt. Mindre kul att komma hem till örebro frammåt 2-3 på natten. Väl hemma insåg jag att jag varit duktig och slitit ur mina sängkläder innan avresa för att vädra sängen. Var ju bara för mig och ställa mig och bädda. Efter lite gos med saknade börje hittade jag 5 fästingar på honom som bara var till å plocka. Jippie. Från och med nu sover du golvet hunden. Grattis!
Fredag
Uppställning på Vena för att åka mot människorbyn med mellanlandning i gurkstaden. Navi som jag är sov jag till 13 på dygnet, efter att ha stämplat ut från fabriken 07.30 och efter det avnjutit en frukostbuffe på Java med nursiepursis. Totalt sliten och halvt vaken anlände jag till chateua vena där det var febril aktivittet på att sy dit de sista detaljerna och diverse trasiga plagg. Inte riktigt den synen jag hade förväntat mig 30 min innan avfärd. På väg in i bilen kommer såklart morfäräldrarna, inte på något planerat långbesök men det känndes ändock lite jobbigt att knappt få tiden att hälsa på dem. I ilfart till Västerås för att kvällsäta med lillstrumpa. Blev Kajen och värsta bautasalladerna serverandes i krukor. Vajjert. Somnade som en stock efter det. Och vaknade inte fören på Arlanda, där vi snurrade runt i letan på hotel. Väl vid incheckningen fick vi den "tråkiga nyheten" att vi behövde bli uppgraderade till ett rum med buissnes class. Å så tråkigt. Blev helt plötsligt stressigt, för nu måste vi ju hinna gå runt i våra tillfälligt lånade badrockar med tillhörande relaxtofflor. Flott!. Och alla gratisfilmer som vi var tvugna att averka också. Det är mycket nu. Så vi bestämde oss för att en drink på det hela så blir allt bra.
Tidigt i säng blev det också eftersom klockan skulle klämta 04.45 nästkommande morgon. Jippie.
Lördag
Hotellfrukost FTW. Det är så här det känns att vara lycklig. Skulle kunna bo på hotell hela livet kändes det som. Det enda som tar ner det hela var det lite väl övertaggade nygiftna paret på smekmånad iförda lika dana joggingdressar. Där maken tyckte det var en förträfflig ide att fota allt på frukost buffen samt sin fru görandes löjliga poser a la TV-shop.
Planet var lite mindre än jag hoppats på, men det var så trevligt trots det så det får allt 4 flygplanstolar utav 5 möjliga. Serverades frukost lite spontant, så det blev en secon breakfast och det hade inte mitt blodsocker något emot som ju gick på högvarv pga adrenalinförbränning som spontant pågick på 10 000 meters höjd. Efter att ha somnat och vaknat omvartannat i diverse opassande poser värkte ryggen värre än någonsin. Då vill jag lova att det var extra härligt att se Londons tegelfärgade kåkar. Mitt i stan landande vi dessutom. I gången påväg från gaten till bagagebanden kändes det som om vi gick hela vägen in till London. Vi hade ju iaf en person framför oss att roa sig åt. Personen var där med sin make. Hon hade av någon anledning kryckor, inget gips så jag misstänker en stukning eller ev höll hon på med rehabilitering efter något värre. Hur som haver hoppade på kryckor och till dessa hade hon valt ett par beiga klackskor. Kanske inte mitt val om jag ska till London och måste släpa med kryckorna... Hon kmom själv på den briljanta iden när vi närmade oss banden, " Jag kanske skulle ha tagit ett par gympaskor"...JA lilla GUMMAN det kanske du skulle ha gjort...
London var sig likt. Tunnelbana och en massa mänsk. Härligt. Lyckades få i oss mat och bli av med väskorna.
Hotellet vi valt låg lite utanför centrumkärnan men i direktförbindelse med Oxford street så vi var nöjda. Tanten före oss i kön vid incheckningen var nog i slutändan mest missnöjd med livet men tog ut sitt missnöje över hotellet och den stackars receptionisten. Dessutom på engelska a la Ola-Conny & Morgan. Brevid den vad vi tror italienska donna stod hennes kuvade mario liknande man. Hysteriskt roligt. Nog för att hotellet hade bilder med massa coolt blått ledljus inne i badrummen så var jag mycket nöjd med att få sträcka ut mig i en tillrääckligt lång och tillräckligt mjuk säng. Himmel.
Efter en powernap blev det fiesta de la recistans, vi skulle på musikal. Pimpade upp och vässade råmaterialet för att bege oss till totten hamn court road och We Will Rock You. I stort behov av föda desperat åt vi på McDonken iförda klackar och klänningar med tillhörande strumpbyxor. Och musikal var ju läckert, där iaf. Väl inne kunde det handlas allt ifrån biotilltugg (popcorn och annat snask), öl och pimms till glass. Så himla på passat och upp-pimpat. Och vilken musikal, skrattade och sjung med om vart annat. Rekommenderas starkt.
Söndag
Frukosten som fanns tillgänglig var mer än ok enl mig. Visst lite halvlojt upplagt men vaddå, det fanns yoghurt och flingor/musli, bröd och croissant med marmelad/korv/ost, ägg samt the/juise/kaffe. Det är mer än vad jag äter hemma, så jag ska inte klaga. Gick inte hungrig från frukosten direkt. Halvslöa och trubbade begav vi oss till westminister och gick längs themsen. Kikade inte på lite gratisutsällningar längs ån och diverse annat turistigt som boken rekommenderade. Åt för min del för första gången riktig engelsk husman. Mumma! Tittade in på ett vinmuseum och beundrade flaskor både högt och lågt. Blev lite törstiga och tog första bästa buss in till stan och satte oss på en liten mysig vinkällare i närheten av Leicester square. Kan ju säga att vi i princip stod utanför den och var beredda på att fråga första bästa britt om var den låg "då vi för våra liv inte kunde hitta den någonstans längs gatan". Ibland kanske man är lite väl närsynt. Trevligt var det allt. Och gott. Nått spanskt rose och en burk med oliver. Jummie. Kvällsmat blev medköpt macka och efterrätt på hotellet. Passar vårat leverne perfekt.
Måndag
Lika med shooping dag. Blev både oxford street med sitt primemark och evans, men också en tripp ut till camden. Så himla rart. Hittade det hitintills läckraste Yo!sushi vi varit på. Och tro mig, var har varit på en del. Jättefräscha lokaler med jättegod mat. Färglatt så det heter duga och personal som var hur trevlig som helst. Fick veta att ordinarie kock hade kolapsat på morgonen och att de låg lite efter i förberedelserna och produktionen. Men det var inget som vi varken märkt nått av eller led av. Så himla kul man kan ha med mat på ett löpband. En flaska One Three Hill på det också, för det är tradition, så var dagen gjord.
Tisdag
Lika med hemresa. Fick äran att kliva upp tidigt den dagen också. Inte för att det är något fel med det, bara lite ovan. Skulle ju poleras på det yttre samt packas. Vi var ju tvugna att göra något riktigt turistigt också så vi bestämde oss för att hoppa med en guidad tur. Men inte vilken guidad tur som helst utan vi valde ju så klart det med mest färglada bilar. Och inte vilka bilar som helst utan amfibiebilar a la landstigningen i Normandie. Är ni i London åk med Ducktours as nice. Kan ju ha med att göra att vi hade den mest skämtsamma britt jag någonsin stött på, inga kvastar i arslet där inte. Humor om allt och hela tiden. Jag och mammi skratta så vi grät. Kändes som vi var dem enda som förstod skämten. Kan ju ha med att göra att övriga resenärer bestod av två holländare, två ryssar, en dansk familj men även 4 stycket Londonbor. Galet att åka turistattraktion i sin egen stad. Fast i efterhand kan jag tycka att det måste ha varit värt för dem. Halv stressade tog vi oss ut till flygplatsen, och väl där fick vi vänta på att ens lämna ifrån väskorna. Tji fick vi. Men det var en soft flygplats, mycket slipsnissar och kvinnor. Och dem serverade vin på insidan. Me like. Planet på väg hem serverade även dem vin så det stod härliga till. Passade min nerver perfekt. Mindre kul att komma hem till örebro frammåt 2-3 på natten. Väl hemma insåg jag att jag varit duktig och slitit ur mina sängkläder innan avresa för att vädra sängen. Var ju bara för mig och ställa mig och bädda. Efter lite gos med saknade börje hittade jag 5 fästingar på honom som bara var till å plocka. Jippie. Från och med nu sover du golvet hunden. Grattis!
Kommentarer
Trackback
